Hej Hopp!
Kategori: Nya Zeeland
Idag var pappan hemma, förkyld. Så jag försökte få barnen att låta honom sova medan vi hade frukost och gjorde oss i ordning för skolan. Lyckades väldigt bra faktiskt, underbara barn! <3
Han följde med till skolan, där vi blev förföljda av ett annat barn, som alltid när pappan följer med (han är polis och barnen försöker smyga bakom oss med låtsats pistoler).
När barnen var på skolan och jag började mitt 6 h rast, så traskade jag mig, som vanligt, till gymmet. Ligger 3 km bort och jag går dit nästan varje dag. Jag kan cykla, men cykel här räknas som fordon så man ska igenom rondeller och rödljus och cykla en halvmeter eller mindre från bilarna. Och bilarna tar typ 0 hänsyn för cyklister. Och vänstertrafik. Jomen ni förstår kanske att jag heller går? haha
Pappan tycker dock det är mycket roligt och skrattar alltid när jag säger att jag ska GÅ istället för att ta cykeln...
Och på eftermiddagen hämtar jag barnen och vi har afternoon tea och homework att göra. Idag var ju även pappan med och hämtade barnen, men sen fixade han tvätten så barnen inte var för uppspelta när de skulle göra läxor.
När läxor var gjorda plockade jag ur diskmaskinen. (jaha varför skriver du om det kanske ni nu undrar?) Meen, under den stund som jag plockade med disken så säger pappan TVÅ (2!!) gånger "Thanks for doing that". Alltså, jaa jag brukar ta diskmaskninen när den är klar, men ingen brukar vara hemma. Men det jag tänkte komma fram till, tacksamheten som de visar och säger, till allt jag gör, är helt underbar. Nä i min första familj fick jag inget sånt, så att få det från ingenstans av att jag fixar disken, betyder otroligt mycket.
På väg till skolan! (Tur mobilen är med ibland)
