katarinahelmersson.blogg.se -

Efter att ha varit med familjen i 6 dagar så kom ANZAC day, vilket är från andra världskriget när Australien och Nya Zeeland krigade sida vid sida mot turkiska styrkor. Nånting åt det håller i alla fall. Det firas här med public holiday så vi fick lång helg.

Flög över till Sydney och mötte upp Jennica på flygplatsen och Marika utanför tågstationen. Vi bodde på ett backpackerställe precis vid tågstationen. Stort, fint och väldigt bra :)

Stort, fint och väldigt bra beskriver hela Sydney bra också. Blandat med gamla och nya byggnader. Stora och små gator som ringlar hit och dit. En tyst stad för att vara så stor (inte just på ANZAC då).

På torsdagen (första dagen) bestämde vi oss för att bara gå runt och kika. Vi hamnade på ett tak på ett fik och åt brunch, mysigt mysigt. Sen gick vi på Madame Tussauds och vidare ner till Opera huset och Harbour Bridge.

Fredagen bestod av en promenad från en strand till Bondi Beach och besök på Wildlife och Sealife.

Lördagen började med 3 timmars åkande, först i ett tåg till ett ställe för att byta till buss pga att de byggde om rälsen eller nånting sånt. Men tåget kunde inte åka snabbt på den sträcka vi skulle på heller för just när vi åkte var det massa problem. Men till slut var vi framme vid vår slutdestination - The Blue Mountain.

Där gick vi 1000 trappsteg ner (de som jobbar där sa det), sen en 2,5 km slingrande sträcka längs med kanten på berget. Mysigt och fint! Sen var det ju bara en trappa upp igen.

Våra kvällar har bestått av att sitta nere vid hamnen och bara tittat på folk, ljus, vatten och allt som händer.

Söndagen bestod av hemresa för mig och Jennica, vi traskade oss upp så vi var vid flygplatsen ca 1,5 timme före vi skulle flyga. Stod i kö för att få våra biljetter och när det väl blev våran tur så godkände dom Jennica men inte mig. De krävde att få se min hemresa som jag har i november och blev väldigt förvånade över att jag inte hade med mig den till min semester. En man fick jobba väldans mycket för det, men tillslut kom han springades med en kopia på den biljetten, ett stort leende och med enda kommentaren "you guys are really making me work for my money". Skönt att han tog det så då de andra bara var otrevliga. De enda de sa var att gaten stängde för flera timmar sen och att vi gjorde alla sena. Jomen vsst, vi sprang till gaten, fick gå före alla i säkerhetskontrollerna osv och väl vid gaten så är det världens kö så vi är inte ens sist på planet haha

Frågade de som jobbade på flygplatsen i Nya Zeeland varför de blev sånt strul när jag ändå har visa och allt. Det svar vi fick var "för de är australienare" haha